Alice 18 månader

Idag blir Alice 18 månader, Grattis lilla hjärtat!

Hon är en mycket charmerande ung dam. Glad & härlig för det mesta men med en vilja av stål. Nu har hon kommit in i någon "mys-period" så nu kan hon sitta i vårt knä & bara mysa, hon delar även ut kramar och blööööööööööta men alldeles underbara pussar! Just nu är hon och hennes pappa i Spånga och hälsar på bästisen Signe och hennes tuffa pappa Gurra. Dom har en stående tidagsdate när dom går på öppnaförskolans sångstund och sen går dom hem till SIigne och leker. Sötnosarna.

Annars är det full fart här hemma, Alice älskar att pyssla & plocka med saker. Allra roligast är så klart sånt som egentligen inte är leksaker: mammas handväska, plånbok, mobiltelefon för att inte tala om korgen med nagellack.. hon har även en egen liten ask med hennes hårspännen & hårsnoddar som hon plockar & plockar & plockar med varje dag :-) Hon pratar & babblar för fullt men det är inte mycket som är riktiga ord. Fast jag förstår oftast vad det är hon vill även om hon inte riktigt kan uttrycka det än. Vi kämpar fortfarande med att lära henne att säga pappa men det är helt omöjligt. Hon vet mycket väl vem pappa är men när hon ska ropa på honom blir det iallafall MAAAAMMAAA..

Patrik har lärt henne att låta som en gulfisk så det kör dom med nu på dagarna - mycket bra val av hennes far tycker jag, det kommer hon ha mycket nytta av -att härma en guldfisk ;)

Det går bättre & bättre med maten också, hon vill ofta smaka av det som vi äter och hon är en riktig gourmand. Hon skall alltid ha godbitarna och när vi äter pasta så kräver hon att få färskriven parmesanost på pastan!

Imorgon ska vi julbaka lite här hemma tänkt jag, får väl se hur det går och om det kanske kan bli några bildbevis här på bloggen :-)

Ha en fin dag!
Kram Lina

"the man is the head but the woman is the neck"

Tänk på de ni :-)

Visst är det ett underbart citat!
Dom sa det i "Mitt stora feta grekiska bröllop", vilken underbar film. Den förgyllde iallafall min söndagskväll! Jag förstår inte hur jag kan ha missat denna helt fantastiska film. Stundvis så skrattade jag så jag höll på att kissa på mig - och Patrik han skrattade åt mig. Han tycker jag har så sjukt dålig humor.

Men vad gör väl det, uppenbarligen har vi båda roligt - fast åt olika saker ;-)

Kram & Godnatt

Jag blir inte klok på sjukvården

Tack för alla fina kommentarer efter gårdagens inlägg, dom värmer verkligen!

(Jag har hört av flera av era det är svårt att kommentera på bloggen, att ni får ett felmeddelande i röd text om att ni inte kan lämna en kommentar. Jag har upplevt samma problem på andras bloggar så nästa gång när den texten kommer upp - testa att klicka på "skicka kommentar" en gång till (trots felmeddelandet alltså) - då brukar man komma vidare och kommentaren publiceras. )

Efter gårdagens besök så tyckte jag att det släppte lite i bröstet på Henry men natten var som vanligt jobbig för honom, så vid kl.03 flyttade jag över honom till hans bilbarnstol & då sov han sött till kl.6. Skönt för honom!

Synd bara att jag inte låtit honom göra det tidigare.. men jag har fått lära mig av vår barnmorska att det inte är bra för små barn att sitta länge i sin bilbarnstol. När vi skulle åka långt i bil med Alice när hon var liten så sa dom att 2 timmar var abslout maximal tid sen skulle bebisen vila från stolen i minst 30 minuter. Så vi planerade in en massa stopp på vägen för att "annars kunde ryggen ta skada"... (och näsan blev grön.. näråå ;)

Allt det var BULLSHIT sa dom på A.L igår.. Dom kanske inte använde just det ordvalet men det var det dom menade :-) Eller inte ren bullshit, man kan inte byta ut spjälsängen mot en bilbarnstol men nästan ;) Så om det är fler där ute i cyberspace som har förkylda barn - låt dom sova i bilbarnstolen, det är jätteskönt för dom. Ytterligare ett tecken att man ska inte lyssna på allt dom säger till en, man ska tänka själv!

Anyway, imorse var jag & Henry iväg till Astrid Lindgren på återbesök. Dagens läkare tyckte det lät jättebra när han lyssnade på Henry och sa att han inte har något RS virus. Jag förstår inte hur en läkare kan vara helt övertygad om att det var RS igår och idag är nästa läkare övertygad om att det inte är det. Läkaren sa att endera hade han inget RS virus eller så reagerade han bra på gårdagens behandling & att han förmodligen då haft viruset ett tag innan vi kom in. Men jag tyckte ändå det hela lät väldigt märkligt.

Läkaren tyckte nog att jag var lite jobbig som ställde "hundrafyrtiotolvtusen" extra kontrollfrågor men det struntar jag i! Oavsett hans diagnos så är ju inte Henry frisk och jag tyckte att Henry reagerat så bra på adrenalininhalationerna han fick igår så jag mer eller mindre krävde att få göra en till idag (när vi ändå var där ;). Han reagerade bra även på denna så jag är glad att jag envisades.

Sen fick vi åka hem. Henry ska äta penicillin för öroniflammationen och jag skall hålla honom under uppsikt & komma tillbaka om han blir sämre.

Jag tycker allt sånt här är lite jobbigt, för hur ska jag veta om, när och hur mycket ont han har ... tänk om han bara kunde berätta det för mig. Ikväll har han varit mycket mer ledsen än han varit på länge, precis som när han haft ont i magen.. så nu är "mammatentacklerna" ute.

Jag hoppas såklart av hela mitt hjärta att läkaren idag har rätt - men jag kan inte slappna av helt.. men så är jag ju mamma också ;)

Puss

Det blir inte alltid som man tänkt

Idag skulle jag pynta & dona lite inför 1a advent hade jag tänkt och ikväll skulle jag på 30-års partaj. Och jag hade verkligen sett fram emot båda ovanstående aktiviteter, jag kan inte ens minnas när jag var på fest sist, själv.

Men efter gårdagens besök på vårdcentralen blev jag bara mer & mer irriterad på distriktssköterskan eller distriktsläkaren eller vad hon nu var. Jag hade inge förtroende för henne så jag kände att jag ville ha en second opinion. Jag bestämde mig för att åka till Astrid Lindgrens barnakut idag.

Själv så var jag inte heller så pigg, kände mig alldeles febrig i förmiddags men jag kom iväg på eftermiddagen i alla fall. Utmaning nr 1 – hitta till Astrid Lindgren - det gick ganska bra tycker jag, men herregud så stort Karolinska är. Utmaning nr2 var att hitta barnakuten – det gick också ganska bra trodde jag – men när det var min tur så visade det sig att jag satt på fel barnakut. Det fanns nämligen 2 barnakuter i samma byggnad och det var bara den ena som tog emot barn under 6 månader. Såklart.
Så det var bara att ta sig till den andra akutmottagningen & sätta sig där & vänta på vår tur.

Och tur hade vi för Henry prioriterades eftersom han är så liten så vi behövde inte vänta mer än en halvtimme innan det var vår tur. När vi väl kommit in till vårt rum så spenderade vi 3 timmar där(på en pinnstol..), men nu har vi träffat massa duktiga och engagerade läkare & undersköterskor så det känns jättebra.
Det visade sig att Henry har fått RS viruset samt att han har öroninflammation på vänster öra, stackas liten!!!! Men han är så tapper min lilla prins! Trots undersökningar, stick i fingret och 5 inhalationer så har han charmat all personal vi träffat idag, han har pratat & skrattat och varit så go.

Först tänkte dom lägga in oss men sen släppte dom hem oss i alla fall och det känns onekligen skönt.
Men återbesök imorgon kl.08:40.. ZZZzzzz

Vi kom hem strax efter 20, då hade vi varit på sjukhuset i 5 timmar & när jag väl kände efter så var jag onekligen ganska trött och det var ett tag sedan jag ätit lunch insåg jag också. Så det fick bli hämtpizza & julmust i soffan – återigen, inte riktigt vad jag hade tänkt mig av denna kväll. Och mina fönster är svarta, inte en adventsstjärna så långt ögat når. Men men, vad är väl en bal på slottet?

Det viktigaste är ju att vi nu vet vad det är för fel på vår älskade lilla kille och att han får medicin så han blir bra igen! Men kärringen på vårdcentralen henne skulle jag vilja läxa upp ordentligt. Morr.

Nati natti. /Lina

Update

Henry fick tid på vårdcentralen kl 17.45 idag, så jag packade ner lilla familjen i dubbelvagnen och sprang ner till vårdcentralen (jag tror aldrig någonsin jag gått dit i lugn & behaglig takt, nej ute i sista sekunden som alltid – med andan i halsen). 45 minuter senare så fick vi komma in till distriktssköterskan … (jag tror heller aldrig att jag fått komma in i tid till ett läkarbesök – så varför springa dit?) hon konstaterade att det inte var lunginflammation men dock en luftrörsinflammation (tror jag) hon var så stressad & disträ att jag blev alldeles förvirrad..

Först lyssnar hon på Henry & säger att det låter bra, vi pratar lite fram & tillbaka och sen slänger hon ur sig ”luftrörsinflammation” mitt i en mening – så jag avbryter och frågar om det är det Henry har..?
-Ja
-Jaha, vad innebär det då?
-Bla bla bla (hon förklarade det)
-Ska han få någon medicin då eller?
-Ja, Bricanyl eller Molipect, vi kan ta Molipect - det får man ge barn från 6 månader
-Men då kan väl inte Henry få det?
-Nej juuust ja, han var ju bara 11 veckor… Nej då får det bli Bricanyl.
-Okej.. är det något speciellt vi ska tänka på?
-Nej..
-Smittar luftrörsinflammation?
-Ja de gör det.
-Så då kanske vi inte ska träffa andra barn?
-Nej precis, och Henry är även extra känslig mot bakterier så det är bra om ni är hemma i 1-2 veckor.
-Okej.. (sen märkte jag att hon ansåg besöket som klart) och medicinen då är den receptbelagd?
-Ja
-Ska jag kanske ha ett recept då?
-Ja det har jag skickat till apoteket.
-Okeeeeeeeeeeeeeej, tack så mycket då.

MEN HALLÅÅÅÅÅÅÅ, måste man vara utbildad journalist för att få en diagnos hos distriktssköterskan?! Man kan ju bli less för mindre. Känner att jag måste kolla upp informationen en extra gång för jag känner mig lite osäker på informationen jag fick..

Jag passade även på att be henne lyssna på Alice (det var ju därför jag släpade med hela Tajkon familjen :-), lika bra att passa på när vi hade en läkartid tänkte jag) Och med Alice så var det ingen fara.

Nåväl, jag får väl ringa dom och dubbelkolla Henrys diagnos imorgon!

Kram Lina

Liten med tuff

Henry är fortfarande inte frisk (inte jag heller för den delen men det spelar mindre roll) så nu vill jag att någon ska lyssna på honom. Det skulle vara smidigt att gå till vårdcentralen men jag vet inte om dom tar emot oss. Är det inte konstigt egentligen, man är inte välkommen dit om man är sjuk - men när skulle man annars vilja gå dit?

Jag får ändå inte tag på dom (vårdcentralen alltså) vi har haft strömavbrott i Sumpan sen igår, jag vet inte vad det beror på men dom tycks inte få någon ordning på det. Så när man ringer dit så tutar det bara upptaget, jag lyckades komma fram 1 gång men när jag kommit så långt i telefonslingan att jag skulle knappa in mitt telefonnummer för att bli uppringd så blev det strömavbrott igen och deras linje bröts..

Men jag kan ju inte bara sitta här hemma & vänta på att dom skall få ordning på det hela, nej jag tror att jag skall bädda ner min prins i vagnen och gå till vårdcentralen - och om dom inte tar emot oss får vi åka till Astrid Lindgren, för dom måste ta emot oss!

Henry är iallafall tapper måste jag säga, trots att han varit krasslig en vecka nu så är han vid gott mod, min lilla prins.

I'll be back!

Puss L.

Fixar & trixar

Det här med att blogga är ju ganska nytt för mig & med det så öppnas en helt ny värld av möjligheter. Man kan göra massa skoj med sin blogg - "man" ska bara komma på vad & hur...

.. jag trevar mig fram.. ha överseende ;)

Jag lääääängtar

såååå efter att få flytta in i huset!!

Det ska bli så mysigt, härligt & alldeles alldeles underbart att ha ett eget hus - åh vad jag längtar!

Det här är vårt blivande vardagsrum... damen som säljer huset frågade om jag ville ha hennes gardiner (hon hade många uppsättningar i god kvalitet).

Vad tycker ni - borde jag tackat ja?



Jag tackade urskuldande nej..

.. men nått måste vi nog ha i de stora fönstrena (ja eller "fönstrar" som man säger på öjn). Våra stoooora vita adventsstjärnor som jag köpte till vår förra lägenhet i vasastan kommer att passa utmärkt där nästa jul. :-)



natti natti.

/Lina

Jag drömmer om en vit jul..

Tänk att det är jul om 1 månad! Det kan man verkligen inte tro, ute är grått, trist och alldeles för varmt för att vara november.. och ingen snö så långt ögat når. Sann julälskare som jag är så börjar jag såklart oroa mig!

Förra året firades julen i Orsa och där har man nästan "snögaranti" på julen, så på julafton var vi ute och åkte spark i det vackra landskapet och i det underbara vädret. I år skall vi fira på Gotland och det känns inte riktigt lika snösäkert.. fast det blir såklart himla mysigt ändå!!

Men håll med, visst vill man titta ut genom fönstret på julaftonsmorgon och bara se vitt vitt vitt så långt ögat når.. äta en mysfrukost med julskinka på smörgåsen och sen gå ut & leka i snön, åka spark, kasta snöboll & göra snöänglar. In och fika, ta ett värmande julbad, tända en brasa och dricka lite glögg framför den med Kalle Anka rullandes på TVn.. osv.. Nej men jag längar inte till julen, inte det minsta ;)

Jag tror jag skall dansa "snö" dansen och be till vädergudarna - så får vi se om det kanske kan hjälpa!

Det kan väl ni också göra, ju fler desto bättre ;)

Kram Lina

Hälsning från sjukstugan!

Idag mår Alice lite bättre, ingen feber iallafall samt att hon sov hela natten. Skönt för henne! Men jag kunde ändå inte sova, vaknade ca 1 gång i timmen hela natten för att kolla att Henry var okej.. stackarn snorar & spyr massor. Vet inte hur många "dregglisar" han har konsumerat idag, snart får vi leta fram Alice rosa tror jag :-)

Själv slutade jag byta kläder redan efter 1a ombytet, inser att det inte är någon idé.. jag byter när jag inte står ut med lukten ;) Mannen är iallafall pigg, själv ska jag väl inte skryta med att jag mår speciellt bra men nu har förkylningen brytit ut ordentligt & det är ju ett steg i rätt riktning :-)

Kram på er!

/Lina