knasunge

Doktorn sa att det är jätteVIKTIGT att Henry får i sig mycket vätska. Men det är lättare sagt än gjort när ungen varken dricker välling ur flaska eller vatten ur pipmugg..

Jag försökte ge honom vatten nu. Då tog han in lite i munnen, tittade på mig sen bubblade han ut allt på tröjan - som när man "kokar kaffe" i vatten ungefär. Jag tittade på honom & sa Neeeeeeeeeej så får du inte göra, du ska dricka vattnet. Då tittar han på mig med 2 små pillimariska ögon och skrattar alldeles hjärtligt - så som bara bebisar gör. Det liksom gurglar alldeles hjärtligt. Jag försökte igen och igen och igen, och han spottade ut vattnet & skrattade som en galning om och om igen. KNASUNGE. Det är inte lätt att vara mamma alla dagar.

Men han verkar ju ha humor iallafall.

8 månader

I onsdags blev Henry 8 månader. Stopp Hallååå, vad fort det går. Ska det verkligen gå så här fort? Men det är en härlig ålder han befinner sig i. Vi var till BVC i torsdags och tog vikt & längd och pratade lite, BVC-tanten tyckte att Henry var väldigt aktiv & social.

Vikt: 10,2 kg
Längd: 74 cm

Det var inget som kom som någon direkt överraskning, jag tycker både han är tung och att alla kläder är för små. Han drar 80/86 i kläder nu - helt galet. Han e stor. Och så himla söt. Vet ni, han har valkar PÅ knäskålarna... Det har jag då aldrig sett någon som har. Möjligen någon överviktig tant som inte förstår bättre än att ha vadlång kjol men det räknas inte riktigt i den här kategorien.

Jag konsulterade min nya BVC-tant om Henrys sömn. För om ärligheten ska fram så funkar det inte speciellt bra. Men jag har hela tiden trott att det SNART ska ordna upp sig, bara han blir frisk... men nu var det ett tag sedan sjukdomarna började (i november) och han sover fortfarande inte speciellt bra. BVC tyckte att han skall ha ett eget rum och nekas bröstet på nätterna. Innerst inne vet jag också att det är så man får gå tillväga.. men det känns så grymt. Och förresten så finns inget "eget rum" till honom på övervåningen. Men vi får väl hitta på någon alternativ lösning bara han blir frisk.

Frisk, det är som vanligt där skon klämmer. Nu har han varit febrig & ledsen hela helgen Jag var helt övertygad om att han fått en ny öroninflammation. Sen blev han jättedålig i luftrören igår, fick svårt att andas & det riktigt gurglar i hela bröstet. Stackars STACKARS lilla plutt skrutt.

Så idag har vi varit till Vårdcentralen. Där är vi numera "hej & tjena" med dom flesta.. är det bra?

Doktorn sa att det inte var någon solklar öroninflammation men det var heller inte helt bra i öronen och trots att han låter som en kvävd skördetröska när han andas så tyckte han att Henry såg så pigg ut och att det berömda "allmäntillståndet" var bra. Det där blir jag tokig på! Då har han varit ledsen och haft ont hela helgen men sen blir han så till sig när vi kommer till doktorn att han bara spexar & flirtar.. Suck. Tänk om han kunde grina lite där istället. Men icke. Sociala Ture. Jorå.

Men jag vill heller inte köra i honom en massa antibiotika i onödan. Nåväl. Vi fick lite Molipect utskrivet & så får vi köra järnet med hans astmamedicin & hoppas han blir bättre.

kram

Begravningen.

I fredags var det begravning för min älskade lilla mormor.

Jag hade varit ner till kapellet på torsdagen för att ta farväl och det var jätteskönt att få göra. Jag tror inte att man kan förstå att det verkligen ligger någon i kistan om man inte sett det med egna ögon.. Men mormor låg verkligen där, lilla mormor.

Begravningen var så fin. Mamma & morfar hade planerat och gjort allt alldeles perfekt. Det var så mycket "mormor" över hela arrangemanget. Så trots alla tårar så var jag varm om hjärtat & det kändes mitt i all sorg ganska bra. Mormor hade velat ha det så här. Hon älskade musik och mamma hade valt de vackraste psalmerna och sedan sjöng vår släkting otroligt vacker solosång. Hon sjöng bla "Time to say goodbye", på svenska, engelska & italienska. Det var magiskt...

Vila i frid mormor.
Du fattas mig!

..och du fattas morfar.

Jag får alldeles ont i hjärtat när jag tänker på honom som är ensam kvar. Han var så fin på begravningen & tapper. Lilla morfar.





Jag hade på mig mormors halsband på begravningen. Hon hade jämt det halsbandet på sig & när jag var liten så älskade jag att sitta i hennes knä, leka med halsbandet & stoppa stenen i munnen. Det kändes verkligen konstigt att trä det över huvudet.. mormors halsband. Det var med stor sorg jag satte det på mig men det var skönt att ha det på sig, hålla i stenen & tänka på mormor.

/L.

Vaddå varsågoda..?

Mina barndomsvänner& deras små kom på besök i måndags.
Så vi var 4 vuxna (jo men visst räknas väl vi som vuxna nu va?) och 7 barn. Det var en intensiv men jättemysig dag i solen!

Så himla roligt att ses!!
Det gör vi alldeles för sällan!

Tänk är det inte märkligt ändå att 4 av 6 stycken i från vårt gamla gäng är mammalediga samtidigt.. helt otroligt! Vem hade trott det för några år sedan...

Jag hade precis lämnat av Alice på dagis när brudarna glider in och med sig har dom ALLA barn. Ops.. och jag som precis lämnat Alice på dagis. Jag hade inte alls förstått att dom skulle ha med sina "stora" barn.. jag trodde att dom var på dagis och att vi skulle sitta & fika och ta det lugnt med småttingarna... GLÖM DET!

Så vi tog en promenad och hämtade upp Alice igen, hon såg lite förvånad ut men väldigt glad när hon bara behövde vara en halvtimme på dagis den dagen. Och fröknarna tror väl snart att jag röker på eller nått som inte vet om jag ska ha mitt barn på dagis eller inte.

Anyway, sen tog vi en promenix till lekparken (via ett café för att fiska upp lite bullar & några latte)

Full action i sandlådan. F.V Alicia, Elin, Alice & Henry
Henry gjorde sandlåde-premiär och han var alldeles faschinerad av all sand.

Finns det hjärterum så finns det stjärterum!
Yviss & Tina

Vi var tvugna att försöka oss på ett gruppfoto.
Nästan hela gänget, Alicia fattas tyvärr för hos skulle till frissan ;)
F.V :Lukas, Henry, Alice, Tuva, Elin & lillebror Hugo




Elin kunde bara inte hålla sig när morotskakan kom fram efter lunchen...

.. och helt ärligt - visst vill väl alla åt glasyren? ;)

Men som ni kanske förstår så blev det inte en lugn dag med massa skvaller utan det var fullt ös och när dom åkt så inser jag att jag vet inte så mycket mer om vad som hänt sen sist i dras liv än innan dom kom.. Men TUR att vi redan bokat in en ny träff! Då kanske jag hinner uppdatera mig lite i allafall.

Kram Lina

Ps. Jag har flera fina bilder från dagen men blogger är helt CP så det har tagit halva kvällen att få upp några fjuttiga bilder. Men hojta till om ni vill ha några på mejlen elr "fejjan" så kirrar jag det! Ses snart igen!

Enduro

I söndags var vi på race i Enköping och hejade på min lillebror.

Solen sken & dammet yrde.

Återvände hem med lätt tuperat hår & peelade läppar!

Lillebror

Glad supporter nr 1

Glad supporter nr 2

Mamman fick också vara med på kort dagen till ära!

Mycke snö men ingen ficklampa.

Ja, eller mycket att göra & väldigt lite tid! Det är mitt liv i ett nötskal just nu. Men annars så har jag det väldigt bra i mitt lilla nötskal.

Valborg var dock en sorglig historia, först firade vi ensamma vilket inte alls är så som man ska fira valborg tycker jag, sen började det regna när vi skulle grilla & efter maten så somnade jag i soffan - helt slut efter en vecka utan sömn. Ja så det var den valborgsmässoaftonen. Kul.. Noterar genast till nästa valborg: gör om gör rätt!

I söndags var vi till Onebuing och hejade på min bror som körde enduro och sen hade vi lite försenat kalas för honom. Mycket trevligt, jag gillar att vara på race! Ska slänga upp några bilder här sen men mitt fotoprogram hänger sig bara nu.

Och i måndags var mina barndomsvänner här med sina barn, det var såååååå himla mysigt (och ett totalt kaos med 4 vuxna & 7 små...).

Idag så har jag varit till en öron-näsa-hals doktor med min lilla prins. Och NU så såg allt bra ut så vi får väl avvakta & se hur det fortlöper. Doktorn sa att har man 3 öroninflammationer på ett halvår så är det väldigt mycket och man bör överväga en operation. Henry har väl haft 5 om jag inte räknar fel.. Men vi avvaktar tills i höst & ser om det inte kan rätta till sig ändå. Hoppas!
Henry tyckte som vanligt att det var LATJOLAJBAN att var hos doktorn och spelade AllanBallan.. Men bättre det än att han gråter ;)

Han kämpar på med sin krypning, än så sitter det inte men han tar sig fram på sitt eget lilla sätt och försöker resa sig upp emot sker som kommer i hans väg och sitta - det vill han INTE. Nej han SKA stå. Envis som en gris.. phu.

Men hörrni, gissa vart jag var idag? På ROOM, dom har ju öppnat igen i PUB.. Ja jisses så mycket fint. TUR för mig och min plånbok att jag hade ont om tid...

Sist men inte minst, "projekt trädgård" går framåt. Älsklingen jobbar & sliter och igår fick han hjälp... av några Irländare.. Vi är tydligen dom enda i detta långa land som inte sett på nyheterna att det är ett riktigt PACK och att man ska passa sig för dom.. Ops. Nåväl, vi är en stor en fattigare på tomten nu iallafall & det var ju skönt!

Natti Natti.
Imorgon blir det fika, fika, fika för hela slanten!

Ps. har inte tagit ett endaste löpsteg än, ångesten kommer krypande.. Det kommer ju att gå jättebra det här. verkligen..

pyjamasparty & banansug

Nu händer det mycket i Henrys liv, han tar sig fram på sitt eget lilla sätt, ålar, rullar & hasar. Han tar sig från sittande till kryp-position väldigt smidigt men sen så planar han ut på mage.. och blir liggandes där - arg.

Men snart så, snart så kryper han skulle jag tro! Men får han välja själv så vill han STÅ, han vill inte sitta nej han ska STÅ och igår kväll så ville han även helt plötsligt gå. Så han trampade på fot för fot, växelvis, steg för steg.. som han aldrig gjort annat. Så söt. Snart är det nog fullrulle här hemma. Jag längtar, ja jag gör faktiskt det för ni vet hur det är med bebisar som vill mer än dom klarar av.. just det - dom blir frustrerade... Så hejja hejja Henry! Snart kan du också krypa, vi får öva i helgen!

Jag måste bara lära mig att stänga dörren ner till källaren. Apropå det så väcktes Patrik imorse av Alice som ville komma upp i vår säng. Det är inget konstigt med det, förutom... att i handen hade hon 2 bananer.. Hon hade alltså gått upp ur sin säng, gått ner för trappan själv, hämtat 2 bananer & gått upp för trappan.. Hm, kanske dax att skaffa en grind till trappan i allafall!

Ha en fin dag!
Kram Lina

Efter regn kommer solsken.

Idag var en "sån där dag", ni vet en sån dag som man önskade att man bara kunde spola förbi, eller tillbaka & bara strunta i att gå upp ur sängen. Men det är önsketänkande, verkligheten är en annan. Jag vaknade - trött efter ännu en kass natt, det regnade ute, Henry vägrade sova på hela förmiddagen (normalt somnar han kl.9 men nu kämpade han på till 12.30) så jag fick ingenting gjort. Lunchen blev väldigt delikat...makrill i tomatsås och en kopp the (som jag spillde ut på hela bänken - och där låg naturligtvis min mobil). Vid det här laget var jag så irriterad över allt & inget att jag slängde Henry i vagnen (inte bokstavligt talat dock ;) och gick en promenad till Eriks hjälpen (Spångas stora loppis). Jag är på jakt efter ett runt köksbord med pelare i mitten istället för 4a ben men jag hade ingen lycka. "Supplies"...

Men nu vänder det, ute skiner solen - det är nästan 20 grader, jag äter en smarrig glass, hämtar Alice på dagis och går till parken med Fru B och hennes små killar. På vägen dit fiskar vi upp en latte & lite festisar till kidsen. Fantastiskt! Så himla bra avslutning på en pissdag!

Henry gör gung-premiär!

Alice & Henry

Det här var ju jätteroligt!

Alice & kompisen Hugo testar stooora gungan!


Kram Lina

Spångamaffian

Vi har ett riktigt skönt gäng i vår "mammagrupp"och idag bestämde vi att vi skall springa VÅR RUSET tillsammans! Så nu har jag anmält oss. Ska bli skoj!

Vi nog lite på samma nivå allihopa i mammagruppen. Om man nu bortser från überkvinnan Sophia som planerar att springa New York maraton - ni fattar va? Japp, hon spelar i en heeeeeelt annan liga än oss andra dödliga. Men annars så leder Jessica starkt med 18 minuters joggande runt i Spånga här om dagen.. Heja heja Spångamaffian!

Jag var iallafall till min naprapat idag också så nu så ligger bäckenet på plats igen, ska dit om 2 veckor och kolla om elendet ligger kvar. Har lovat dyrt & heligt att jag skall göra mina övningar.

Note to my self: håll det du lovar!

Pusss

Ensamma mamman

Ni kanske undrar hur det går för oss här hemma? Ser ni framför er ett totalt kaos, ungar som gråter, kastruller som kokar över och leksaker högt & lågt?

Riktigt så illa är det inte. Allt har gått över förväntan måste jag säga. Men visst saknar jag Patrik, de är inte alls lika kul att vara ensam. Stackars stackars alla ensamma mammor där ute. Nu när barnen sover så känns det bara helt meningslöst trist.

Igår tog det 2 timmar att få båda små trollen att somna men idag tog det bara knappt 1 timme. Det tar sig! Och natten gick bra om man utgår från mitt skräcksenarium. Båda barnen var vakna ganska mycket i natt men ingen var så ledsen att dom väckte den andra så det flöt på bra. Henry hade nästan ingen feber alls imorse så jag ropade HEJ.. lite för tidigt visade det sig.. nu var han uppe på 38,3 igen. Skrutt plutt.

Men nu sover dom som sagt var och jag funderar på vad jag skall göra för roligt, ta reda på disken & allt annat som små busfrön strör omkring sig, kanske lyxa till det med en dusch & sen tänkte jag nog bara bläddra i en tidning tills Henry vaknar igen. Ja, det låter som ett bra upplägg!

Ha en mysig kväll där ute & mys mys mys med era älskade, ni som har dom hemma!
Tjingeling!