måndag 7 mars 2011

Blödig.

Ikväll började dom sända ett tv-program från BB i Västerås. Det var inte ett jättebra program men ändå så är det helt omöjligt för mig att se en förlossning utan att bli berörd.
Det är ju bara så fantastiskt. Jag satt här i soffan & nästan krystade ikapp med dom. Jag ville liksom hjälpa till, fast ändå helt omedvetet.. Jag var ju spänd som en fiolsträng när dom hade krystvärkar... Märkligt. Inlevelse på en skala 1-5... 5, helt klart!

Men tänk att jag fått vara med om något så häftigt! Det må göra ont men jag skulle göra om det alla gånger.. och tänk dom små hjärtegrynen, dom är så små, så fina, oskuldsfulla... ett oskrivet blad. Ja det är helt fantastiskt. Jag är så tacksam att jag fått vara med om två förlossningar och att det gått så bra!



Alice & Henry,
Älskade små hjärtegryn, tänk att jag fick just er.
Ni är så fina. Ni är mitt allt.

Puss

1 kommentar:

  1. Hi hi hi, ja vi hade verkligen samma tankar igår. Snurvel, jag blir helt tagen av sånna där program, bölar som tusan! Kram på dig

    SvaraRadera